Mangårdsbyggnaden på Pavalds är av många ansedd som en av Norra Gotlands ståtligaste stenhus med anor från 1600-talets slut. Kalkpatronerna uppförde då förnämliga stenhus åt sig och det här huset är uppfört i flera etapper. Den första delen är troligen en parstuga i sten som senare förlängts och breddats så att den tidigare ytterväggen blivit en inre hjärtvägg. Omkring år 1816 byggdes hela övervåningen med återanvändande av 1700-talets branta takstol. Huvudbyggnaden inramas av fyra flyglar, två från 1700-talet med mycket branta tak (minikopior av manbyggnadens dåvarande utseende) och två från 1800-talet. (Byggningar u häusar 2004)


Pavaldsgård, bilden är förmodligen tagen runt år 1900 då unionsflaggan är hissad.

Historien om Pavalds börjar med Strandridare Johan Ahlbom (även titulerad kalkpatron) som ägde Pavalds och Barläst kalkbruk. Man kan fortfarande följa hans ridväg mellan Pavalds och Strandridaregården i Kyllej, eftersom vägen delvis finns bevarad och utmärkt som vägminne. Det talas om att Ahlbom passerade källan Kun Kälde (stavning från den tiden då Gotland var danskt) där hästen fick dricka vatten och sedan fortsatte han den dagliga ritten förbi fornborgen och vidare till Hellvi. Från 1797 ägdes Pavalds av brukspatronen Magnus Alexandersson som drev åtminstone en kalkugn vid Barläst. Han var född 1771 på Duvekulla gård i Mörlunda och ägde förutom Pavalds och Barläst, Valla i Rute samt Ahlbomska huset (den så kallade Strandridaregården) i Kyllej. Han hade genom giftermål med en dotter till den legendariske strandridaren Johan Ahlbom nått denna position. Efter Alexanderssons död övergick Pavalds och Barläst till mågen sjökapten Georg Petter Nyberg, som också ägde en kalkugn hemma vid Pavalds. Nyberg var född 1799 och avled 1891, 91 år gammal. År 1862 lämnade Georg Petter Nyberg över Pavalds och Barläst till sonen, brukspatronen Fredrik Alexander Nyberg, född 1838. Nyberg hade fått sin lantbruksutbildning i Skottland. Det var också där han mötte sin blivande hustru, Helena Jemima Cowan född 1843. I äktenskapet föddes en dotter och en son. Under den tid då Nyberg var lantbrukare vid Pavalds utvecklades jordbruket på ett föredömligt sätt. Bland annat anlades ett mejeri vid Pavalds 1892 och med hjälp av en mejerska från Skottland, tillverkade man "Pavaldsost" som var vida känd och som exporterades till fastlandet.


En av de fyra flygelbyggnaderna.

En intressant koppling mellan Gotland och Västerbottenost är mejerikonsulenten i Westerbottens Län i slutet av 1800-talet, nämligen Johan Cowan Nyberg,son till Jemima och Fredrik. Han hade säkert många intressanta diskussioner om ost med sina mejerikunniga föräldrar. Så kunskapen om gotlänsk ost har därmed kanske överförts till Västerbotten och vice versa? Mejerskans kunskaper från Skottland hade säkert mejerikonsulenten även tillägnat sig.

Alexander Nyberg skötte sin jord, sina industrier och sin redarsyssla mönstergillt och var troligen en av öns bästa jordbrukare. Trots det dog han helt utblottad på Gotlands sjukhem i april 1916. Det talas om svärsonen, som genom sina stora spelskulder förde Nyberg till ruinens brant. Möjligen var det också konkurrensen från Cementindustrin som medverkade. Det är här som min släkt kommer in i historien, då min farfars far, Oskar Pettersson med hustru Maria köpte Pavalds 1924 efter flera år med olika ägare. De hade tidigare varit tjänstefolk på gården. Därefter övertog sonen Johannes med hustru Elin gården och efter det mina föräldrar Ingvar och Gunnel.

Mer finns att läsa om Pavalds gård och Barläst i boken "Från Gutabygd 2001", där Barbro Ahlqvist gjort ett trevligt och omfattande reportage, där mycket av uppgifterna kommer från "Pappa Ingvar" och sparade dokument. Vi tackar även Erik Lindgren (ättling till släkten Nyberg) för bilder och faktauppgifter.


Smedjan bakom huset.