2016-04-14
Oj,oj va tiden går och inte ett brev från mig på många år!! Tyvärr blir det inget café 2016. Det blev för mycket arbete, utöver ordinarie arbeten för oss. Men Skinnboden lever vidare, välfylld med vackra silverskimrande lammskinn och skinnprodukter som tidigare i samarbete med sömmerska Ninni Mehlqvist.
Vi känner stolthet över de fem år som vi bedrivit caféverksamhet här på gården i vår vackra trädgård. En magisk känsla för många besökare. Stort tack till er alla. Ni får gärna fortsätta att följa oss på Facebook.

2013-10-07
Hösten är här! När jag var liten tyckte jag alltid att det var så sorgligt med hösten. Vem kunde tycka om hösten? Regn och blåst och en oändligt lång mörk tid. När man blir äldre känns det mesta annorlunda, till och med hösten! Vackra färger på träden, en molnig mörk himmel, några skymtar av sol och morgondis. Vi plockar hösthallon och fyller frysen till nästa Cafésäsong, skriver ”att göra lista” med förbättringar och åtgärder som ska göras, både stora och små. Mycket lammjobb och genomgång av tackor och ungar inför betäckningssäsongen.
Baggen I-RonMan har fått flytta från Nors i Hall till oss och tillsammans med tre andra avelsbaggar ska han om en vecka, släppas till sina noga utvalda tackor och så snurrar hjulet vidare till nästa säsong på gården. Det är jaktsäsong också. Det är inte alltid jakthundarna jagar det som är tänkt. Här på gården har vi tre härliga kaniner, till glädje för alla barn på sommaren, men även för oss vuxna. Maken har förälskat sig i ”lille Skutt” som definitivt inte är liten längre. Men i lördagseftermiddag när vi åkte bort några timmar, hände något som bara inte får hända! En jakthund som verkligen spårade ur, satte tänderna i kaninburen och slet sönder dörren och nätet och inte ett spår finns av kaninerna sedan dess. Den hade även försökt få upp den andra buren, men misslyckats. Där sitter nu Stampe ensam, vår lille Stampe som klarat både anfall av katter och nu jakthund.
På sommaren har vi problem med några av våra Cafégäster som gärna vill att deras älskade hundar ska få hälsa på kaninerna. Såhär kan det gå om en hund får bestämma.
Sommaren på gården har bjudit på blandad kompott, som Friluftsgudstjänst, Jazzmusik och körupptakt. Närmaste veckan anordnar Elektroskandia belysningsmässa för kunder och leverantörer. Vi har friserat träden så att de stolta och vackra kan visa upp sig med belysning. Den 12/10 är det ”Lärbrodagen” och då öppnar vi Caféet igen för en dag. Vi eldar i kaminen, testar några nya bakverk. Välkomna och höstmysa med oss på gården.



2013-01-15
”Julen kommer och julen går”. Ja nu var det plötsligt över igen! Det är så härligt med julen, när alla är lediga och huset fylls av liv. Alla är så hjälpsamma och många olika dieter gör att julbordet blir en riktigt brokig blandning. Det kommer julkorv, godsaker och annat roligt från olika delar av landet.Snart ska vi göra lakritspannacotta, nu när vi fått både recept,lakritspuver och fina skålar i julklapp.Vi ska bada skumbad och läsa tidningar i lyktans sken, åka skidor på nyfallen snö. Ja det är bäst att sätta fart, för nästa vecka är det scanning av alla tackor och man vågar inte ens tänka på hur illa det kan vara, med detta hemska virus som knotten förde med sig under sommaren och hösten. Vi får hoppas på det bästa.
Tvättkorgen är nu tom igen, alla lakan är tvättade, manglade och nedstoppade i lådan igen, tills nästa gång alla söner och flickvänner kommer. Det är oftast bara julen som alla är samlade. Jag önskar att det var jul lite oftare. Några små handavtryck på fönstret i hallen påminner oss om det lilla barnbarnet som med liv och lust utforskade varenda vrå av huset och precis som katten, kunde han komma igenom spjälarna i trappen och tänkte hoppa ut!! Vilken liten snabbtänkt krabat!
Ingen har tidigare lekt så mycket med det lilla tomtehuset som svärfar byggde för längesedan. Vi fick byta ut keramik tomtarna mot julkrubbesakerna i plast och tillsammans med lite drakar, lego och annat, så blev det en perfekt lekplats. Och tänk till sommaren, då blir Leo storebror. Härligt.
Det skramlar fortfarande runt några kakor i burkar i frysen och hur motiverad man än är till att inte äta dylika kaloririka skapelser, så nog fasen är man där och plockar i sig några dubbla kakor med lemoncurdfyllning eller de där nötkakorna som ser ut som hästskor. De blev inte ens doppade i choklad i år, men vad gör väl det, när man blir sugen. Och här som det bedrivs café under sommaren.
Som tur är har vi vår RunKeeper i telefonen, som försiktigt påminner oss varannan dag.
”Så här dags brukar det vara en bra tid för dig att gå ut och gå”. Tänk att det hjälper faktiskt. Ficklampa, broddar ibland och reflexer och sedan är det bara att trampa på ut i mörka kvällen. Vi kanske ses därute i mörkret! Stor kram till er alla.



2012-12-02
Skrev tidigare att jag var på jakt efter en kristallkrona till Cafévinden. Ja det var ju inte bara på skoj utan på allvar. Men det kom inte så många svar, så vi fick ta en tur över till fastlandet och införskaffa ett exemplar beskådat på Blocket. Vi får väl se hur den blir på plats!
El-Ulf har varit här med sin praktikant och fixat underbart vacker utebelysning till flyglarna. Man måste bara gå ut ibland och beskåda. Det är så vackert! ”Utegranen” är nu på plats inför 1:a Advent. Här ute i obygden måste det också få glittra och glimma inför julen. Det räcker inte med att det glittrar på vägpinnarna, när några fåtal bilar kör förbi på kvällen!
Vi hade grannens bagge på besök förra veckan. Den stackaren hade bara åtta tackor att uppvakta och var troligen klar med sitt roliga för flera veckor sedan. Plötsligt kände han ”doften” av andra tackor över nejden, hoppade över stängslet och sprang som en galning vägen fram drygt en kilometer. Maken såg sedan hur han tämligen flög över grindarna och in till våra slakttackor! Han hoppade betydligt högre än vår bordercollie! Men lyckan blev kort, inte ett storverk fick han utföra innan han blev fångad, bunden och sedan hämtad av ägare Håkan med fru. Det är Jakobs gamla lärare från gymnasietiden. Hans dagar är nu räknade (baggens alltså).



2012-11-18
Hej på er där ute i mörkret! Håll ut, nu är det bara några veckor kvar tills det lyser i alla fönster igen och ute julgranarna får tändas, dock med LED lampor i år tänkte jag! Hösten har gått med ett rasande tempo och min nya I Phone har fått nytt liv i både mig och maken. Här har det laddats ner Appar med ”hälsa” som tema . Shape Up och Run Keeper har nu gjort oss 13 kilo lättare och medvetna om vad varenda litet kex innehåller. Idag började vi lite försiktigt med intervallträning! Ja, vi springer alltså lite emellanåt och så går vi för det mesta. Coachen i telefonen är med oss hela tiden, tjatar om hur många minuter det tar att gå en kilometer (och så vill hon få oss att gå fortare och fortare)sedan kommer belöningen, man kan läsa av hur många kalorier som är förbrukade och så kan man lugnt sätta sig i soffan och mumsa i sig en liten bit, av något riktigt smaskigt som finns kvar i frysen sedan i somras.
Här har wokats massor med vitkål, paprika och purjolök. Ser ut ungefär som pasta och sedan bara kött eller fisk med ”heta” kryddor. Fantastiskt gott faktiskt. Därmed har det inte blivit så mycket bakande i höst, men lite saffransskorpor och några äppelkakor och jättegott knäckebröd har vi hunnit med.
Det har varit många härliga hösthelger i år och vi har plockat massor med hösthallon hos Falk i Vägume. Härligt gotländska närproducerade hallon. De bästa som kan fås när gårdens egna tar slut. Ja nu planerar vi för Cafésäsong 2013 och arbetsbänken i Caféet blev utbytt idag, ännu lite längre för att få bättre arbetsyta nästa år! Annars rullar det på i lagom takt på gården, de dagar vi inte är på ordinarie arbeten. Lamm ska sorteras, vägas och skickas till slakt, baggarna har fått komma till sina utvalda tackor och ännu har de några veckor på sig att ha lite roligt och göra sitt jobb, som sedan är över tills nästa höst.
Veden är kluven och i säckar. Mer än 40 storsäckar ved! Här har det varit träning av armmuskler minsann.
I oktober hade vi besök av Byggnadsvårdföreningen (20 pers) som visades runt i alla hus och fikade i Caféet. Sedan har det varit ett reportage om gården i Svensk damtidning (nr 43).
Högst upp på ”att göra listan” står nu ny dörr till lammhuset i ladan och sedan toalett i flygeln.
Och så väntar vi förstås på Ulf som ska fixa belysning utanför flygeln och kanske till kristallkronan på Cafévinden. Har tänkt mig något stort magnifikt! Kanske finns det någon därute som vill sälja sin kristallkrona med 10 ljusarmar! Kram på er därute.




2012-08-14

Oj vad vi får lära oss mycket hela tiden här på gården. I sommar har vi fått lära oss ord som t.ex. ”hasare”.
Vår cafégäst, som har en kompis med liknande verksamhet som vi, har nog själv uppfunnit benämningen i ett ögonblick av utmattning.
Hasare är de som bara hasar sig runt, fikar inte, köper ingenting, men själ ens tid. De pratar och pratar och har synpunkter på det mesta. Dessa får absolut inte blandas ihop med de som strosar omkring, inspireras och njuter av stunden. De bryr sig inte om att trädgårdslandet ser ut som något som ”Gud har glömt och familjen förträngt”. De ser ringblommorna som armbågar sig fram mellan allt ogräs, reser sig mot höjden som små solar, de ser rödbetorna som kommer att smaka underbart till köttgrytorna i höst och morötterna som möjligen är fulla av maskhål, men det bryr sig inte kaniner om. Många tycker att de får med sig så mycket ideér hem. En kvinna tackade för besöket och sa att hon fått så mycket inspiration, så hon kunde börja gråta! Det är inte illa det. Troligen är det just det som sporrar oss att fortsätta. Till glädje för oss själva, men också för andra.
Det går oftast bra för oss när vi bakar. Maken och jag har en bestämd arbetsfördelning och de två första timmarna på morgonen pratar vi inte. Gör vi det blir det alltid fel! Tro mig, vi har försökt, men dessa bakverk slipper gästerna smaka. Idag blev det skorpor av de helt "sockerfria bullarna", riktigt goda just som skorpor. Som bullar jäste de inte och det blir ingen färg på dem.

Vi hade en kille på besök i veckan. Han var helt underbar med kaninungarna. Han bar omkring dem, klappade och myste, frågade försiktigt om de hade några namn och blev oerhört glad när han skulle få tänka ut namn. Två flickor konstaterades det. Den med lite svart på nosen heter nu LISA och den andra BELLA. Det är fina namn, givet av en fin liten djurvän. Tråkigt nog stängdes inte dörren till kaninerna den sista Cafédagen och kaninmamman Astrid och Bella har gett sig ut på egna äventyr. Vi har sett Astrid på långt håll, men hon är inte redo för buren igen. Hoppas hon blir det innan räven kommer. Av Bella syns inte ett spår.

Efter några veckor ville Astrid komma in i buren igen,men Bella bor inne mellan halmbalarna i ladan och är utanför ladugården och äter gräs på dagarna, men hon går inte att fånga in!
Såhär i augusti brukar vi tänka att det kanske inte blir något café nästa år. Vi hann ju inte ens mönstra lammen i år. Men Jonny som jobbat hos oss två somrar nu, har fixat sommarpersonal till nästa år, så då kör vi väl igen! Så fort vi stänger, är det förbättringsarbete på gång. Bättre arbetsyta, flytta kylen osv. Nästa vecka är det körupptakt på Cafévinden och ”frystömning”. Nu önskar vi alla en riktigt härlig höst.


2012-07-30

Man skulle kunna skriva en bok om ”Möten på vårt Café”, eller ”Möten på gården” kanske. Tråkigt nog är det ofta de negativa mötena man kommer ihåg bäst. Hur kan det vara? Det är inte roligt att medge, att det oftast är kvinnor som gör att boken skulle bli omfattande. Frågade en man i helgen på en fest, varför det är mest kvinnor som måste framföra sina negativa synpunkter. Han menade att det kanske var kvinnan, som förde fram mannens åsikter! Jag måste erkänna att så har jag aldrig sett på det. Förra veckan hade vi en sommargotlänning som tyckte att hon skulle få betala mindre för en lammskinnsboa, bara för att hon varit sommargotlänning i 60 år. Har aldrig tänkt på att just det skulle vara kriteriet för lägre pris. Hon köpte den till fullpris och utbrast ”nu har jag gjort er rikare”! Hur tänkte hon då? Har funderat lite kring rabatter (älskar ju själv sådana med blommor i). Vem ska avstå lön? Sömmerskan, personalen, eller tänkte hon att vi skulle göra som i Grekland, dvs. lura staten på skatten! Känns ju lite onödigt när man investerat i kassa-apparat,betalterminal och svarta lådan och hela baletten, som en del sommarföretag slarvar med. Har funderat över om man kan få låna en sådan där insamlingsbössa, där alla som vill, kan få lägga pengar till något bra ändamål som överlämnas när säsongen är över och de som vill pruta hänvisas till att ta ur bössan, om de vill handla till reducerat pris. Det går väl alltid att skramla ut någon krona, även om man får jobba lite för det. När man köper blommor på Linds säger de att rabatt får kunderna fixa själva.

Vi har också trevliga äldre kvinnor, som tycker att det är synd att maken Birger är gift. De skulle så gärna vilja bo på gården och det gör man troligen genom att gifta sig med Birger tror de. Arma människor som inte förstår att det är med mig de får leva resten av livet då! Har bett Kajsa (sonens flickvän) som jobbat i Caféet i sommar, att hon ska skriva en lapp som vi kan sätta på Birger (vi gör så med saker som vi inte säljer) ”tillhör gården och lever lyckligt gift med sin fru som äger den”. Sedan finns det dagar som vi är mindre lyckligt gifta, men vet ni något som är bättre än att bli sams igen? Det är så härligt. Föresten är jag så glömsk nuförtiden, så jag kommer inte ihåg att vara arg så länge. Det är jättebra tycker maken.

I lördags checkade David och Kajsa ut från sommarjobbet på Caféet. I söndagseftermiddag fick de checka in igen, när kön av cafégäster ringlade ända ut genom dörren, precis som förra året när det var tredagarsorientering. Yngste sonen Jakob kom också som en räddande ängel. Jag, maken och Jonny hade aldrig klarat av nästan 200 gäster under några timmar, en regnig Söndagseftermiddag, utan att det hade blivit ”gnissel” i kön. I söndags blev det inga citronmelissblad på grädden! Tack kära uthålliga gäster. Vi är så oerhört tacksamma att hjälpen kom just i rätt ögonblick. Försökte anställa någon av gästerna i kön, men ingen nappade, föreslog även att de skulle sjunga för vår körledare som hade årsdag, men det blev ingen respons på det.

Men roligast av allt, är alla dessa tacksamma, glada och nöjda gäster, både vuxna och barn. De kommer tillbaka flera gånger, en del varje vecka. Vad vore vi utan alla er! Tack för att ni finns. Barnen Harriet och Gunnar, som ska ha pannkakor, grädde och sylt och så ska Harriet ha ett blad på sin grädde (citronmeliss) samma varje dag. Flickan som undrade varför hon fick smutsig glass, men som var helt nöjd när hon fick höra att det var choklad. Ja det finns massor med härliga episoder att tänka tillbaka på när hösten anländer. Birger har varit i Stenkyrka och plockat körsbär hemma på vår gamla tomt (han frågade först förstås ). Vi planterade trädet för cirka 20 år sedan. Så nu mina vänner, blir det körsbärspaj igen och vi planterar körsbärsträd på Pavaldsgård i höst. Kram på er.


2012-07-20

Två månader sedan sist jag skrev, endast en semestervecka kvar! Har fortfarande inte doppat fötterna i havet i år. Bakstugan har nu varit igång drygt en vecka och allting börjar hitta sin plats. Mycket krångel i början och båda ugnarna fick byta kretskort, vilket tog en extra vecka och det var bara att bära in allt i köket igen. Varmvattenberedaren läckte och kranen var tät. Ja det var ganska mycket stök innan det blev klart. Är nu tillbaka på den plats där jag tillbringade mina första 9 år. En härlig känsla att ställa in disken där min säng stod som liten och att baka bullar där min bror Leif hade sin säng. Det var en härlig tid och jag hade en underbar bror, som nu bara kan titta ner på oss och beskåda vad vi gör, här på gården. Han var den snällaste bror man kan tänka sig och jag minns särskilt hans härliga skratt när han satt och läste någon rolig bok. Fortfarande saknar jag honom så mycket. Jag tror att han skulle gilla hur gården har utvecklats och att det hela sommaren vandrar runt cafégäster i vår trädgård, som beundrar blommor och annat.

Det är så inspirerande att hela tiden fundera ut små nya ”upplevelser” och göra "nya rum i trädgården” och sedan höra gästerna säga, att de har fått med sig så mycket nya idéer hem från gården. Det fotograferas överallt. Tänk att Pavaldsgård nu finns med i så många digitala fotoalbum. Barnen kör med bilar i sandlådan, matar kaninerna och kycklingarna och nu finns även en lekhörna på Cafévinden, eftersom det är en synnerligen regnig sommar. Glada barn, ger glada föräldrar. Hörde idag en liten kille säga, ”mamma jag går upp på vinden, för där finns det leksaker”. I år har vi mer personal, ungefär samma kaksortiment, plus några nya tillskott (supergoda)! Föräldrar tipsar om pannkakor till barnen och VIPS, så har vi pannkakor med hemgjort jordgubbssylt och glass på menyn. Man måste vara lyhörd och även lite lomhörd ibland. Flickvännen Kajsa fick ta sig tid att lyssna på en äldre dam, som kom in och förfärade sig över vilka fula trasmattor vi hade i flygeln, det var det värsta hon sett. Arma människa, hon har inte sett mycket. Hon skulle bara veta, att det var de sämsta mattorna vi kunde leta fram, eftersom rörmokaren behövde ha något att lägga knäna på när han skulle fixa under diskbänken. Skönt att hon kunde hitta något att uttrycka sitt missnöje över, vissa behöver mycket av den varan. Klockan är mycket och i morgon är det en ny Cafédag och nya bullar och kakor ska bakas och nya och gamla kaffetörstiga gäster hälsas välkomna till gården. Kram på er alla.


2012-05-20

”I have a dream”

Det finns många plågoandar i livet, de finns för att vi ska ”träna oss” på dem. Undrar om det gäller kirskålen också? Det borde munkarna ha tänkt på när de tog hit eländet. Ja det låter fint med sallad och pesto på kirskål, men hur får man bort rötterna som slingrar sig fram under jorden, precis överallt och runt allt och så kommer det en ny planta. Drömde en natt att jag kom ut på morgonen och det fanns inte kirskål i en enda rabatt och blommorna var vackrare än någonsin förut. Tänk om det hade varit en sanndröm! De riktigt små problemen kan vara lättare att försöka angripa, än de stora världsliga. När man i sitt arbete, försöker motivera till förändring, är det också emellanåt svårt för patienterna att komma igång. De gamla vanorna ringlar sig som kirskålrötter runt allt det invanda och man vet inte hur man ska komma i gång, komma loss från gamla mönster. Men plötsligt så händer det och förändringen går som en dans, kanske med något återfall, men då vet man ändå att det går. Så är det alltså även med dessa växter, de går att utplåna. Nästa år läggs de värsta rabatterna ner och gräsklipparen kan köra rakt över! Men alla vackra blommor då! Kanske är jag inte riktigt motiverad, kanske försöker jag att plocka bort det värsta nästa år igen, eller hoppas på att drömmen går i uppfyllelse.

I flygeln händer det saker hela tiden. Maken har snickrat och putsat och lagt in golv. Vi ska försöka bevara lite av originalfärgen från 1700-talet på en av väggarna och nu har Jannehags kommit tillbaka och skall fixa målningen. Skönt att lämna över till proffs. Även ”Ernstrummet” ska få sig en uppsnyggning och vi börjar i år med alla fönster. Det var mycket som inte blev gjort, eller kanske gjort,men väldigt fort när gänget var här. Men vi vet de som kan göra det ”så mycket bättre” och de är här nu! Kram på er därute.


2012-04-15

Ja så kan man äntligen se slutet på lamningen även i år. Två tackor klarade inte hela vägen fram till lamningen, vilket är tråkigt med tre ungar i magen och intensivvård så långt det går. Många tackor scannade för tre ungar, har fått en dödfödd, men så är livet på lammfarmen. Däremot har vi adopterat bort 10 ungar till de som bara skulle få en och det har gått jättebra! Hur klarade vi lamningen tidigare utan scanning? Idag släppte vi ut de flesta grupperna. Det finns inget härligare än lammungar på grönbete! De hoppar på stenar och springer som tokiga och vi står bara och tittar och njuter av synen. Kanske kan våra armar, axlar ryggar och leder hämta sig lite nu och läkemedelsindustrin förlorar en storkund.

Vår kaninpojke Stampe som klarade sig när han flydde från katten, har nu fått en kaninflicka inneboende. Hon kommer från Endre och heter Astrid.Hon hade det lite tråkigt där och bara några marsvin som inte ville leka. Astrid ville inte leka med Stampe heller i början. Han blev ju helt galen i henne och trots att hon stampade hårt med tassen, så kastade han sig över henne gång på gång. Nu har det gått några veckor och den värsta passionen har lagt sig och livet är lite mer stillsamt. De sitter mest bredvid varandra och äter morot och annat som kaniner gillar.

Jag har under en längre tid sneglat på några riktigt gamla glasburkar med konserverade plommon i ett gammalt pumphus vi har. Igår tog jag mod till mig och med hjälp fick jag upp burken. Locket satt som klistrat och gummiringen ramlade i bitar. Men vilka plommon! Vilken smakupplevelse med vaniljglass. Mm, känner fortfarande den söt-syrliga smaken. Snacka om kulinarisk upplevelse! Frågade mamma idag och det var farmor som hade konserverat ”småplommon” för minst 25 år sedan. Vi skänkte en tanke till farmor idag, när vi satt ute i trädgården och njöt av det sista i burken. Min farmor var ett riktigt ”rekorderligt fruntimmer”. Det fanns inget som inte farmor kunde göra och jag fick alltid vara med. Man kan fundera på om det var klokt eller inte. Det där med slakt av höns och grisar kanske inte riktigt var för småbarn.

”Min farmor och jag”, så mycket härliga minnen. Hon hade en trampsymaskin och jag fick hjälpa till att sy ihop trasmatteremsor. Hon hade ”Hoffmansdroppar” som man kunde få på en sockerbit (troligen inte det bästa för barn). När man gallrade betor (inte roligt) fick man alltid en syrlig karamell med smak av citron eller apelsin, när man kommit till slutet av raden och om man sög på den, så kunde den räcka en bra bit in på nästa långa rad. Hela familjen satt på dikeskanten och fikade och mamma hade alltid något gott med som hon hade bakat. Fikapauserna var bäst. Det är de faktisk nu också. När det var lingontider försvann farmor hela dagar och kom hem med hinkar fulla av lingon. Vi har en tavla på väggen i köket, där farmor sitter med en hel hink full av lingon. Som mormor har man en given plats för sina barnbarn, det hade min farmor också.

Kram på er där ute.


2012-02-13

Det är så mörkt här ute på landet och inte kan man tända utejulgranen längre, när vi passerat 13 februari. Men vi går ändå mot ljusare tider och det märks varje morgon. Vi har åkt skidor i helgen, det är härligt. Men vi behöver nog inköpa lite ny valla, eftersom man inte längre kan läsa grad antalet på förpackningen och det kan fastna riktigt mycket snö under skidorna om det råkar bli fel (och det blir det).

För några dagar sedan råkade jag stänga dörren till kaninburen lite dåligt. Det resulterade i att alla kaniner kunde komma ut. Det var ingen rolig syn som mötte mig dagen efter då två kaniner låg döda i ett hörn. Den 3:e var troligen uppäten och katten satt nöjd på loftet och jamade. Inte kan man väl bli ledsen över några kaniner? Jo det kan man verkligen. Idag ringde jag hem från arbetet och maken var på baksidan av ladugården och vi pratade lite och tänk då kom den lille kaninen fram och vi som trodde att den var uppäten. Han kom snabbt skuttade när han hörde rösten. Det var en riktig liten överlevare, minst men troligen snabbast. Vi har röjt och eldat på andra sidan vägen. På kartorna kallas det Pavaldsbackar, men vi har alltid kallat höjden för ”klippar”. Där åkte min pappa skidor när han var liten, vi plockade de första blåsipporna där som barn. Här klättrade jag och min bror upp i den stora granen och väntade på att mamma skulle komma från Runanders affär i Vägume . Vi skulle få var sin tablettask, ”Salta katten eller Viol” skulle det vara. Ja, här klättrade vi och lekte många härliga sommardagar. Nu är det röjt och imponerande vackert.

Vi har också rivit ner en vägg i flygeln. Kanske vi hinner fixa ett kök, där vi kan baka i sommar. Vi får se om orken räcker till. Inne i stora huset har Jannehags AB målat och tapetserat i salen. Kunde inte bli bättre. Här kan vi ha många fester framöver. Nu är det bara knappt en månad kvar tills lamningssäsongen börjar. Det är lika spännande varje gång. Vi har scannat även i år och det är alldeles för många som ska ha tre ungar och två tackor ska ha fyra! Hujädamej för att vara hemma ensam den dagen. I morgon är det ”Alla hjärtans dag”, det borde det vara oftare. Kram på er därute.


2011-11-04

Sittande med ett tomt ark framför mig och vet inte riktigt hur jag ska börja. Veden är krossad och packad i jättestora säckar. Det är bara att köra in i vedboden med traktorn. Så praktiskt, tänk att vi inte gjort det tidigare! Stora fula högen bakom ladugården är nu ett minne blott, idag har det varit stora eldar dagen. Hösthallonen är nerklippta och skörden ska nog räcka hela sommarsäsongen om vi har tur och inte lägger på för mycket hallonsås. Bertil Malmberg kom och hjälpte oss att gräva och lägga ner rör runt ladugården, så att vi ska slippa vatten inne i ladugården när det regnar och vid snösmältningen. Kaninerna är fortfarande ute och de har snart ätit upp alla morötter med maskhål i, som familjen ratat. Snart ska de få flytta in i stallet. Tänkte först att de kunde vara lösa i en box, men vi har ju katter OCH katter äter rabbis, troligen också kaniner om de kan komma åt. Hemska tanke!

Lammbaggarna går och myser med sina tackor och förhoppningsvis ger det resultat till våren. Funderingar kring nya sommarprojekt är i full gång, men de flesta förkastas vid närmare eftertanke. ”Att göra listan” är så lång och då är det är lättare att flumma ut i lite mer tokiga helt oviktiga projekt. ”Tänk om vi kunde göra riktigt fina skidspår i skogen i vinter, med belysning och grillplats”! Har bett Birger att fixa något bakom traktorn som gör fina packade spår. Det där med belysning, får nog bli pannlampa.

Men kanske att vi kan sätta lite piff på hönsgården till nästa sommar, kanske hönskiosk där man kan köpa mask med bröd? Nej det får nog bli några ankor och en liten damm i stället.

I helgen tänder vi ljus och körerna sjunger för de som lämnat oss under året. I år tänder vi också ett ljus för svärmor Berit. Vila i frid, vi tänker på dig.


2011-10-16

Gästboken på hemsidan har tyvärr inte varit fungerande sedan i maj i år, men nu ligger en ny fullt fungerande Gästbok uppe. Gå gärna in och skriv något roligt där:

Gästboken


2011-10-04

Alla dessa säsonger som kommer och går, inte visste jag att de var våra!!

Efter en vecka med sol och bad, toppat med att träffa söner, flickvänner och sist men absolut inte minst barnbarnet Leo, så övergår denna underbara höst till lite mer ruskväder. Nu är det dags att planera nästa års lamningssäsong, medan Molin kommer varannan vecka och hämtar ett litet gäng färdiga lamm ”för den sista resan”. Det är då man måste tänka på att de har haft det riktigt bra under sin tid här hos oss på gården. Vi åkte på baggaktion och ropade in två baggar med bra lock och fin glans och silkighet. Det är en fröjd att få med dem hem. I stället för TV-såpor blir det kvällsarbete att indela tackorna i betäckningsgrupper och testa av att ingen är släkt med utvalda baggen, allt detta i datorn. I år blev det sex grupper, vilket också gör att man inte bara kan sitta vid datorn och planera utan det måste också stängslas och fixas ute i hagarna. Och så var det vinterveden! I vedförrådet står fortfarande den vackra soffan och bordet som stod i salen i vintras och väggarna som är nymålade och vita och nu måste allt ut! Hur ska det annars gå i vinter, förra året blev det vinter november. Vi måste också ha ved till badtunnan, det var ett år sedan jag och Birger badade sist(i tunnan alltså). Vi kan ju inte åka och köpa ved i säck när skogen är full av träd, eller..... I morgon börjar i alla fall allvaret med vedhanteringen och då kunde det vara trevligt med lite uppehåll i regnandet.

I oktober månad, känns det nästan som om det var en dröm att så många kom till oss och fikade. Den här årstiden är det inte många som kör på vår väg. Föresten har vi ju plockat ner alla skyltar eftersom våra skinn är slut. Skylten vid Slitevägen hade någon kastat sönder med sten, man kan fråga sig varför och man kan hoppas att den som gjorde det kände sig nöjd, men för oss kostar det bara pengar och det tar tid att beställa ny skyltar från Vägverket.

I veckan hade KvinNorr träff här på gården. Kvinnliga företagare på norra gotland. Mycket trevligt och inspirerande.Vilka kraftkvinnor!

I helgen åker kören till Ängskyrka. Det blir en eftermiddag med Gotlandstema och på söndag, körsång med deras kör.


2011-08-06

Lite sliten är man nog, trots 4 veckors semester och istället kaksmet och bulldeg upp över öronen. Bakning varje dag har väl ingen tagit skada av, men man blir lite lätt illamående av vaniljdoftande bakverk innan frukost varje dag. Många vill komma till gården och fika och det tackar vi för. Man känner lugnet, även om gården är full av gäster och små barn som matar kaniner och kycklingar. Det är med stor glädje vi öppnar upp gården för allmänheten. Här möts turister, gotlänningar i en gemytlig blandning. Man stannar länge, fikar, vandrar runt tittar på ”husar” och blommor. En och annan ”Pavaldskasse” lämnar gården med skiftande innehåll. Någon vill ha med sig en ”Pavaldsmacka” till stranden, eller en bulle till gamla faster Greta, kanske en honungsburk, ett lammskinn eller en mössa med lamm till barnbarnet. Någon skall ha det dyraste lammskinnet, priset har ingen betydelse!

Visst finns det en och annan som tycker att väntan på beställningen blivit lite för lång, men vi vet alla att vi kan bli lite otåliga när vi väntar på något riktigt gott. Såg en liten skylt på kassaapparaten vid Krysmyntagården som även skulle passa här hos oss.

Alla former av stress är absolut förbjudet i denna lokal och får utövas på annan lämplig plats.

Det är inte utan stolthet som vi försiktigt börjar summera sommaren. Toppenduktiga Josefine och Jonny, har lärt oss allt om hur man blir en bra arbetsgivare och redan efter 2 dagar på ”riktiga” arbetet, saknar jag mina nya arbetskamrater. Vi har tillsammans serverat mer än 3500 kaffegäster och stillat sötsuget med delikata bakverk och naturligtvis smörgåsar. Birger och jag har byggt kaninbur, kycklinghus och grävt sandlåda vid trädet med hål (som blev garage). Visst blir man utmattad, men man känner sig levande och absolut inte uttråkad. Barn och flickvänner kommer hem och hjälper oss att styra upp tillvaron emellanåt. Det är vi mycket glada för. Nu har vi bara en vecka kvar till stängning och sedan drar vi iväg. I stället för att baka och servera kaffe ska vi åka och mysa med barnbarnet Leo, åka till Olof och Maria i Malmö och lite annat skoj.

Vi tackar alla trevliga besökare, och hälsar er hjärtligt välkomna nästa sommar igen. Våra lammskinn är nästan slut och nya kommer i början på november. Hör gärna av er, så överenskommer vi om tid.


2011-07-11

Tittar ut genom fönstret och ser halva trädgården full med trädgårdsmöbler. Cafét har stängt för dagen och alla hundar har gått hem, nej jag menar gäster. Vi tar gärna emot gäster med hund, MEN endast icke skällande och naturligtvis kopplade (kunde man kanske skriva på staketet att endast 2 hundar/sittning). Får nog dagens ris i morgon, när jag påpekade för en hundägare att vi inte hade hundkennel, då 2 hundar som var bundna vid ett bordsben, stod och skällde. De valde efter övervägande troligen ett annat café. Hur gör man, vi har ju vår hund i pannrummet hela dagen för att eventuellt någon inte tycker om hund. Får ta upp det på nästa arbetsplatsträff med Birger.

Så mycket trevliga gäster vi fått träffa under dessa veckor. Några har alla redan varit här 2-3 gånger.Det har Ninnis Päls och Syateljé också varit, de levererar varor så snart varenda fastlänning går omkring med mössor och handledsvärmare med lammönster. Det är jätteroligt!

Vi frågade grannarna om de blivit störda av den ökade trafiken, men de säger bara att man vet vilka bilar som skall till Pavalds, de smyger fram och spanar efter gården.

Det småregnar och i morgon börjar 3-dagars uppe på våra marker. De annonserar att 3-dagars äger rum i Hellvi, mig veterligt så bor vi i Lärbro. Märkligt att inte orienterare vet det. Bådar inte gott för att de skall hitta till mål. Tur att vi kostat på oss stora skyltar, så att de inte kommer helt fel. De undrade om vi visste någon som kunde låna ut stolar och bord för att de skulle servera kaffe. Eftersom vi också serverar kaffe (man gör ju det på café), föreslog jag att de kanske kunde stå och dricka kaffe hos dem och komma ner till gården om de ville sitta och dricka. Vidare diskussion var överflödig. Nu är det dags att orientera sig ner till spisen igen. Gröten till saffranspannkakan kokar och i morgon kommer Max från Radio Gotland på besök.

Visste ni att gnälliga kärringar och gubbar skapades för att vi andra (som inte tycker att vi tillhör gruppen) skall få något att träna oss på. Tänk på det nästa gång du får ett träningsobjekt framför dig, du får inte bli likadan tillbaka.Och föresten brukar det oftast finnas en ledsen och olycklig människa bakom fasaden av gnäll. Kram på er alla därute.


2011-06-08

Och på Kalmar BB föddes ett litet gossebar och hans namn skall vara Leo. Och som av en händelse skulle jag och min kompis Marie till Östergötland på kurs och fick möjlighet att mysa lite med den lille, som precis hade kommit hem från BB. Allt har gått bra och det är så skönt.

Vi var som sagt på kurs, för att lära oss trycka på skinn, kursledare Britt Solheim från Norge var mycket inspirerande och det var deltagare från hela Norden. Vi bodde på herrgård, jag och Marie på vinden. Maten var utsökt. Härliga, härliga dagar!

Kvällarna går åt till att fylla frysen med de bakverk som inte behöver vara dagsfärska på cafét (bake- off från gården alltså.) Vi har även skinnkunder nästan varje dag och några vill ha kaffe, trots att cafét inte är öppet. Om vi är hemma och det finns möjlighet så fixar vi det. Jakob tar studenten i veckan och han var så stilig i sin smoking, på väg till studentbalen. I helgen blir det fest på gården och lamm skall grillas!

Rabatter skall fixas och det är torrt som snus överallt och alla växter vill ha vatten(lammen också föresten). Som tur är har vi ingen pool att fylla, så jag vattnar blommorna i stället.

Det är mycket som sagt var som skall fixas hela tiden och dagarna och kvällarna bara rinner iväg! Som tur är kommer några av barnen med flickvänner hem till studenten och det är bra. Då måste vi lugna ner oss och umgås och det är bra för både maken och mig.

Vi lär oss mycket hela tiden och vi tränar oss (i smyg) på att säga NEJ ibland. Det går inte så bra, JA ligger bättre i munnen och kräver ingen förklaring. Någon sa på en föreläsning att man alltid skall säga , Jag ska tänka på saken till i morgon och återkommer med besked.

Nästa vecka åker vi till Öland, då skall även farfar Birger få lära känna det lilla barnbarnet. Tänk om man allaredan kan få ett litet leende kanske? Jag tror inte att det finns något som går upp mot det.

Mycket körsång har det varit och det blir det även i sommar, men så måste vi också hinna njuta av livet, för hur man än jäktar och stressar, kommer ingenting i repris, det måste vi begrunda.

Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet.


2011-05-11

Det är inte lätt att va lammbonde! Ja, så kan det kännas ibland, när lammungar dör, även om de andra nu är på bättringsvägen. Diarré relaterat till parasiter, leder till behandling. Trots ihärdigt arbete, vätskeersättning och penicillin har omkring 10 lammungar dött. Vad gjorde vi annorlunda i år, kan man fundera över utan att hitta något svar. Vi dokumenterar, för att komma ihåg till nästa år. Vad fungerade bra, vad skall vi ändra på. För även om det periodvis är riktigt arbetsamt, är minnet kort och man glömmer bort det som inte fungerade bra Vi har nu försökt att få lite tidigare lamning de senaste åren, men bestämt oss för att nästa år återgå till gamla tider, eftersom det endast är en mindre del av besättningen som tycker att det är en bra idé just med tidig lamning.

Städade cafét innan helgen och det blev så mysigt, så vi bestämde oss för att hålla öppet i helgen. Ingen större tillströmning, men några skinnkunder varje dag, samt ett litet antal kaffetörstiga och det känns riktigt trevligt och meningsfullt. Man kan också ta det som en provomgång innan sommaren. Finns det degbunkar, slickepottar, brödpenslar och var är det där goda receptet som jag inte fick tappa bort. Oj det har kommit kaksmet på sidan och det går inte att läsa ut hur mycket socker det ska vara, hm¦ I år har vi ju lite mer att erbjuda i Skinnboden. Som tur är har jag begripit att man skall göra det man är bra på och Ninni är bäst på att sy, så varför ska jag lägga tid på det? Hon är både snabb och skicklig och Perra gör det han kan nu när han inte ser så bra. Vi har hängt upp hans gamla CD-skivor bland lammen, så att inte kungsörnen skall komma i år igen. Ninni och Perra var också på besök i helgen och hade med sig Lena som är designer från Järfälla. Så fort hon får en idé, tar hon fram skissblocket och börjar skissa, innan hon glömmer just det speciella för stunden. Även om man inte kan rita, är det något att tänka på. Man bör alltid ha med sig något att skriva på, även i bilen, för att inte glömma något nytt projekt man just kommit på, även om man sen förkastar den efter närmare eftertanke.

Maken och jag håller på att kalka. Just för tillfället håller vi på med ladugården och det kommer vi att göra länge, länge. Armarna värker och läkemedelsindustrin gläds åt att vi köper värktabletter. Men det blir jäkligt snyggt, eller i alla fall bättre. Arne på jobbet, säger att man ska kalka sju gånger för att det ska bli riktigt bra. Vi har bestämt att det säkert är kalkat sex gånger innan, så då blir det sjunde gången för oss. Idag beställer vi en kalkspruta! Barnbarnet vill inte komma riktigt ännu, behöver några dagar till i sin lugna vrå, men nu är det riktigt nära! Så spännande för oss alla, men mest för Maria och Elias förstås. Spänningen är olidlig!

Vår bästa tid är nu, sjunger Jan Malmsjö. Det måste vi hjälpa varandra att komma ihåg, vi måste stanna upp, njuta. Det är varje människas ansvar, att göra det allra bästa av de dagar vi fått till låns.


2011-04-11

Nu kommer den, nu kommer den! Våren menar jag förstås. Efter en fruktansvärd helg, där fem lammungar dött av diarré och uttorkning pga. att de ätit för mycket av tackornas pellets och ensilage, känner man sig ganska maktlös. Lammungar är känsligare än små bebisar, det är ett som är säkert. Helgen har åtgått till sondmatning av vätskeersättning, med jämna mellanrum, lite bikarbonat och diverse annat. Hade det gått att sätta dropp på dem, så hade jag gjort det. Man är ju utbildad på att rädda liv, så inte ska de dö av diarré! Men det är bara att bita ihop och ta nya tag. Lite körsång som avslutning på helgen, kändes riktigt fint.

När det blir någon liten stund över på gården mellan lammarbete och annat vanligt arbete, så görs lite små fix i cafét och uppsnyggning i Skinnboden. Det skall räfsas och sås lite gräs och planteras bl.a en klängros vid ladugården. Ja efter det att jag släpat fram en bänk framför ladugården, så känns det inte helt fel att plantera också. Det ser snyggt ut när man går fram och tillbaka förbi bänken och faktiskt ganska inbjudande.

Vi har också två ungdomar på gång som skall arbeta med oss i cafét i sommar. Vem kunde tro att vi skulle anställa sommarjobbare? Det skall bli roligt att få sätta avtryck i någons CV. Idag har jag varit och hämtat kuddar hos Lilli i Roma. Hon väver de allra vackraste baksidor till våra lammskinns kuddar. Det skall bli så roligt att pryda Skinnboden med dem. Sedan har vi Ninni från Fårösund, som har sytt västar och annat fint. Vilka härliga kvinnor att samarbeta med.

Nu är det dags att börja baka sådant som går att frysa, hönsen är i full gång med äggproduktion inför Påsken och cafégästerna gilla när det är närproducerat och närmare kan det inte bli.


2011-01-26

Julen kom med massor av snö och blåst. Snödrivor höga som¦..För mycket för en Seat att ta sig igenom på julafton, men det fanns ju andra vägar som var framkomliga. Tyvärr hade fläktremmen gått av och det blev inget kaffe hos farmor och farfar utan bilen blev bogserad hem till gården igen. För att komma upp för den sista stora backen behövdes t.o.m. traktor.

Jultomten kom och hade med sig en praktikant i år. Alla barn var glada och praktikanten visste t.o.m. att lilla Hilda behövde en napp! Tänk vad praktikanter vet nu förtiden. Julen var härlig, precis som alla andra jular, även om en av sönerna med flickvän inte kunde komma pga. snö och blåst. Men julen består som tur är av fler dagar och släktingar och flickvänner avlöste varandra. Julottan blev inställd. Man kan tycka att det inte gör så mycket, men det blir liksom något som fattas! Sedan har vi varit på Öland, där var också mycket snö. Elias som skall arbeta där och Maria behövde lite flytthjälp. Tänk vad roligt det är att gå på IKEA och vilken god och billig mat.

Som vanligt är det svårast att förstå sig på deras monteringsanvisningar. Det blir alltid delar över. Ja, nu har 3:e sonen flyttat från ön och vi får lite längre att hälsa på det lilla barnbarnet som kommer i vår, men det kommer sannerligen inte att hindra oss. Sedan var det scanning av tackorna förra helgen. En ny upplevelse för oss, men mycket praktiskt att veta, när 43 tackor av 184 skall ha trillingar. Kanske kan vi lyckas adoptera bort någon till de tackorna som bara skall ha en unge. Men det är inte alltid så lätt.

Nu har vi Jannehags målarfirma här igen. De skall göra färdigt lite som påbörjades förra året. Trappan och entrén, eller farstun skall fixas till, så att den harmonierar med hallen uppe. Det blir en vacker varmröd färg på dörrarna och gråblå färg på putsen. Så snyggt!

Testar lite nya muffinsrecept till sommaren och dansar Zumba efter arbetet för att locka fram lite hetta i vinterkylan. Därtill promenader med julklappsbroddarna för att hålla kroppen i trim inför lamningssäsongen, som närmar sig med stormsteg. Efter lamningssäsongen, kommer café´ säsongen. Ja det är nästan säsong för något hela året här på gården.


2010-12-10

Om vi bara kunde springa lite fortare och vem har bestämt att det skall vara 24 timmar på dygnet! När man börjar tänka så allt oftare, är det dags att dra riktigt hårt i handbromsen, lägga sig på soffan och tänka efter (gärna tillsammans med maken). Det är lätt att glömma bort att njuta, av allt det goda i livet och bara se det arbete man inte hunnit med. Vi har nu bott här på gården i snart 5 år. Det har mest varit med glädje vi tagit oss an alla projekt och nu är de stora lammstängselprojekten klara, precis innan all snö hävde sig ner över oss alla. Men visst är det vackert, när utegranen är på plats och lyser upp här ute i obygden. Gatubelysning får man njuta av när man åker till staden för att arbeta. Känner man ett behov av att motionera efter en dag på sjukhuset eller hemma efter vedplockning eller röjning, så tar man snällt på sig pannlampan och ger sig ut på vägarna.

Alla tackorna är hemma runt gården och baggarna har haft sitt lilla roliga under hösten och är nu förpassade till att roa sig med varandra. Men den äldste baggen Gamle Svarten skall få komma ut igen en sväng efter jul, så att det kanske kan bli några gosiga lammungar att klappa på, lagom tills vi öppnar cafét igen. För om bara den nya chefen (inte Birger) bestämmer sig för att jag får gå ner lite mer i arbetstid, så kommer caféskylten upp igen vid Pavalds även nästa sommar. Kaminen är på plats om det skulle bli någon ruggig sommardag och diverse andra förändringar är gjorda (lika bra att göra det med en gång innan vi skulle glömma). Vi har funderat över tillökning med två härliga små grisar vid ladugården, men det är inte slutdiskuterat, kanske blir det svårt att slakta dem när hösten kommer.

Under några veckor har vi sålt lammskinn på nätet och paket har skickas kors och tväs över landet. Stockholm,Göteborg, Borlänge Timrå och andra spännande ställen.

Det allra bästa med nästa vår är att vi skall bli farmor och farfar, det skall bli riktigt roligt och så skall "lillpojken" Jakob ta studenten. Men först skall det bli jul och jultomten skall komma och alla våra barn och flickvänner. Det är något att se fram emot i vintermörkret.

EN RIKTIGT GOD JUL, FRÃ…N OSS, TILL ER ALLA!


2010-08-09

Vi är verkligen glada att försäljning av skinn har gått så bra i år också. Tyvärr har vi bara några lammskinn kvar och lite kuddar. Kaffeförsäljningen har också gått över all förväntan och vi har många som kommit tillbaka både, tre och fyra gånger. "Pavaldsmackor med rökt lammkött från gården, kladdkakor och muffins har haft strykande åtgång och saffranspannkaka, som jag inte ens tänkte göra, har serverats i mängder. Här går det åt mycket saffran och smör och äggen, som oftast kommer från gården. Visst har det varit arbetsamt, men vi har lärt oss så mycket och varit tvugna att organisera om efter som. Tack till våra underbara barn och flickvänner, som fått hjälpt till, när gårdsplanen emmellanåt fyllts av trevliga fikasugna gäster.


2010-07-14

"I denna ljuva sommartid". Vilken sommarvärme, har just avnjutit en god måltid på Lickershamnskrogen, men solnedgång. Annars så är vi nu inte bara yrkesarbetande med lammgård, nu är vi också caféinnehavare, sedan 14 dagar tillbaka. Vi har arbetat hela våren med att få i ordning allt och det är riktigt läckert. Vi är fortfarande förundrade över att människor hittar hem till oss (ja visserligen har vi kostat på oss skyltning för stora summor, så vem skulle kunna missa det). Det är roligt att få visa upp gården och många som har bott på Gotland i hela sitt liv, har aldrig hittat ner på vår lilla väg. Barnen matar våra söta bruna kaniner, som fått flytta till Lärbro ända från Sproge, men de har acklimatiserat sig väl. Tack Elias och Maria som fixade hem de små gullnosarna. Hönan som låg på 10 ägg har nu fått 4 kycklingar som också förgyller tillvaron på gården. Som tur är har jag alltid varit morgonpigg och nu bakas det muffins, kladdkakor (vit choklad och citron), saffranspannkakor och andra godsaker hela morgonen innan fiket öppnar. Vi har fått möjlighet att träffat så mycket trevliga människor, som kommit med goda råd och hjälpt oss att höja priserna till rimliga nivåer. Prissättning har aldrig varit vår starka sida, men vi arbetar på det. Idag har vi fått en halv dag ledig för att åka på stranden och bada. Vi var garanterat de vitaste på stranden, men det var så underbart. Det måste vi ta oss tid till, vi får väl ändra lite på öppettiderna kanske.


2010-06-14

"Härliga försommartid", men måste det regna hela tiden! Det står vatten överallt!! Alla som åkt vägen förbi Pavalds i början av juni, vet att då blommar alla syrener som omringar gården. Det är en praktfull syn och doften är underbar. Livet på gården är lite kaotisk, precis som vanligt. En blandning av nyinköpt kassa apparat, kortläsare, murbruk, inköp av kaffemuggar, flytta lamm, vara rädd för att räven skall äta upp lammungar och så det vanliga arbetet förstås. Vi måste klippa lammen också och gräset, igen! Vi som trodde att räven var lammens största fiende här på gården, har nu fått uppleva kungsörnens grymhet. En relativt stor lammunge har fått sätta livet till och nu har vi satt upp fågelskrämmor och dinglande CD-skivor för att försöka skrämma rovdjuret.

Vi har kostat på oss skyltning till gården också och förhoppningsvis skall det inte finnas så många lammskinn och kuddar kvar när hösten kommer, men det vet man ingenting om förstås. Långsamt och varsamt arbetas cafét fram i gamla Potatiskällaren. Hål är sågat (1,15 m bred stenvägg) på baksidan för att sätta in glasdörrar och få ljusinsläpp. Som vanligt har elektrikern och rörmokaren varit här och "lämnat" av material. Varför stannar de aldrig här, för lite kaffe? Förra veckan var det lammträff med "norrgänget", mycket trevligt och denna vecka är det årsmöte med Skinnrike vid Nygårds. Mycket kretsar kring lamm nuförtiden.


2010-03-20

Nu kan jag kan se lite gräsmatta igen och snödroppar och vintergäck, det är härligt! Sista veckan har det tagit fart med lammfödslar och vi närmar oss snart 250 stycken. Några har behövt hjälp och där har det gått ganska bra, men alla går naturligtvis inte att rädda. Vi flyttar om efter hand i ladugården och nu är det mest lammungar med mammor överallt i fem olika sektioner och bara ett mindre område kvar till de cirka 70 tackor, som ännu inte fått några ungar. Som inlägg i debatten angående att lammungar är inne hela sin levande tid, så kan man ha mycket synpunkter på det, men vill vi äta färskt lammkött året runt eller som nu till Påsk, kan man annars fundera över vilken snödriva de skall hitta sin föda i, om de inte skall utfodras inne.Det finns inte ett ätbart grässtrå, så långt ögat kan se. Eller hur? Våra lammungar får komma ut så fort det börjar grönska, "men än är det långt till vår säger mor"


2010-03-11

Äntligen plusgrader och tö! Finns det någon som inte längtar efter våren nu? Den riktiga ruschen med lammungar har inte kommit igång ännu, men 70 skuttande ungar far som vildar i lammhuset, framförallt när tackorna äter. Det är likadant varje år, de samlar sig och springer, hela flocken fram och tillbaka. De kan hålla på hur länge som helst. Som vanligt har vi mycket som surrar i huvudet på oss, nya idér hela tiden! Herre jisses! Vi är över 50 år och aldrig tar idérna slut. Vi skulle kanske istället sitta och fundera över bästa pensionsförsäkring eller något liknande, men det är väl inte lönt. Nu är det pågång! Jag menar att fixa all pappersexercis för att öppna café i Potatiskällaren bredvid Skinnboden. Som vanligt brukar jag börja med det väsentligaste och denna gång kändes det som att en skylt till Pavaldsgård med en kaffekopp på från Fårösundsvägen måste prioriteras, så det är gjort. Men något café har vi inte börjat med ännu, men idag har vi plockat ut allt skräp, jord och halm. Det är långt till sommaren och maken är bra på att hantera hammare och såg, så det skall nog gå. Potatissorteraren var jäkligt tung att bära ut, kanske kan man ha den utanför att ställa disk på¦
Vi har även tänkt att sälja färskt lammkött från gården. Det är en dröm som funnits länge. Glass måste vi också ha (om ingen vill köpa, får vi äta den själva). Det värsta blir att nu måste elektrikerna komma igen och han som är så svår att locka hit!


2010-02-28

Ja, så var det igång! Lamningen har börjat och som vanligt så är det lite krångel i början. Vi har nu cirka 40 lammungar, men förväntar oss några hundra till inom de närmaste månaderna. Det är alltid lika mysigt i början av lamningen, när man ser de små liven skutta omkring och busa med varandra, man kan stå där och titta på dem och tiden bara rinner iväg. Vaknätterna har börjat och man känner sig alla redan lite tagen. Kan det vara åldern? Som planerat försöker vi få lamningen runt sportlovet, då maken är ledig, men det är som sagt inte så lätt att planera det så där exakt som ni nog förstår. Vi får kalla in extrahjälp framöver eftersom lammungar är känsliga små krabater och lätt kan få sätta livet till om tackan blir utmattad och inte riktigt orkar vid lamningen. Då behöver man snabbt finnas tillhands och hjälpa till om liv skall räddas. Vi har en tacka som i flera år i slutet av lamningen alltid sitter på baken. Det är inte vanligt att lamm gör så(även om man kan tro det på Tele 2 reklamen i TV:n). I går var det då dags för henne, men värkarbetet kom inte riktigt igång och hon orkade inte krysta. Vi fick hjälpa till och dra ut 3 små livlösa krabater, som med mycket arbete tillslut piggnade till. Tro inte att det var klart med det här, massor av vatten kom och det fanns en unge till!! Det var den piggaste av dem alla, en bagge naturligtvis. Trots mycket omsorg och sondmatning överlevde endast 2 ungar, vilket ändå är bra. Hade vi inte varit där, hade alla dött. Nu var det bara klyftpotatisen i ugnen som var vidbränd, när vi kom in drygt en timme senare än beräknat, men vad spelar lite potatis för roll, det fanns mer i påsen.


2010-01-23

Alltid väntar vi på något och ofta glömmer vi att njuta av nuet. Vi har satt upp el-lammnät runt tackorna i helgen, eftersom både vi och räven väntar på att det skall komma lammungar. Visserligen är det flera veckor kvar, men det är lika bra att vara förutseende och framförallt att vara före räven. Jag har gjort i ordning lammboxar och lite färg på väggarna, fixade vi i höstas. Det är precis som när man väntade barn, man måste förbereda. Sedan när det smäller igång på riktigt med lamningen, då får man fixa lammboxar överallt och med det man har. Det är viktigt att tackan och ungarna får några dagar för sig själva. Det kan ofta bli lite kaos emellanåt ändå! Så här års vill man gärna åka skidor när man är ledig, vi har ett härligt spår uppe i skogen. Ledighet får man ta sig och så här års kan den t.ex. infalla när man har utfodrat lammen, burit varmvatten till alla vattenkoppar (som skulle vara eluppvärmda), eftersom han som ansvarar för det elektriska, fortfarande lyser med sin frånvaro. Han kastar in en och annan kabel till maken emellanåt, så att han skall hålla sig lugn och påbörja det hela. Här på gården har vi också en badtunna ute, i den gamla smedjeruinen. Ett julbad fick vi till i mellandagarna, men sedan hade alla så bråttom in och glömde att dra ur proppen. Efter det har ingen känt sig manad att dyka ner och dra proppen, framförallt inte efter det att isen lagt sig som ett lock överst. Men i fredags började maken elda lite försiktigt och i lördagskväll när temperaturen närmade sig 13 minusgrader ute, var det 40 grader varmt i tunnan! Marschaller och ljus var tända, det var alldeles stilla, månen och stjärnorna tindrade och där satt vi, med istappar i håret och bara njöt av nuet. Magiskt, förtrollande, ja det finns inte ord för upplevelsen¦


2010-01-08

Objekt finns inte längre...


Här kommer lite "Bloopers" från Sommar med Ernst, som visades i TV4:s Nyårskarameller, den sista halva minuten är från oss på Pavaldsgård. Till er med nöje!


2010-01-01

Ett riktigt GOTT NYTT ÅR önskar vi er alla!

Skidspår finns nu på andra sidan gården upp över "Pavaldsbackar" och vidare mot fornborgen. Alla är välkomna att hjälpa till att hålla spåret öppet. Det är härligt med skidåkning och för de som vill gå, så går det lika bra, men gå gärna bredvid spåret. Skogsvägen är bred och det finns plats för precis alla! Vi ses i skogen.


2009-12-29

Julen är över, snön regnar bort. Fördelen med plusgrader är att vattnet tinar upp i ladugården och lammen slipper äta snö. Ni som har kontakt med elektriker, vet hur svåra dom är att få hem på besök och vi har lärt oss (från säker källa) att en elektriker som måste annonsera efter jobb, han skall man passa sig jäkligt noga för. Det positiva är förstås att räkningen dröjer lika länge¦ Jultomten kom till gården även i år, han/hon kom från Finland hade åkt fiskbilen från Visby och började med att dela ut fiskgratäng. Lilla systerdotter Hilda tyckte det var jätteroligt att tomten åkt med fiskpinnarna. Julen bjöd också på en rejäl förkylning, vilken riktigt fick fäste, när immunförsvaret slogs ut under julottan i Hellvi kyrka. Vi i kören har ju inte kappa, mössa och halsduk på oss och 14 grader är inte mycket till värme. Kanske borde man satsa på kåpor i lammskinn att sjunga i under vintern! Det börjar ljusna, lammen vill ha mat och även hönsen. Hönsen har härliga tider under julen. Idag blir det Ernst krukost som han gjorde i julprogrammet (den var inte god, fick i alldeles för mycket konjak och skulle man få fason på smaken krävdes det mängder med extra ost), detta blandas med lite vegetariska köttbullar, risgrynsgröt, toppat med lite lutfisk. Här behövs ingen kaviar till äggen framöver och äggtoddyn är allaredan spetsad.


2009-11-13

Här på gården är det full aktivitet som vanligt, framförallt från fredag till söndag då vi är lediga från våra ordinarie arbeten. I ladugården av vi gjort rent och målat och i stora ladan är precis golvet färdiggjutet. Det kommer nu att bli lättare att göra rent, men framförallt skall vi sätta in bandfoderbord, för smidigare utfodring. Vi har haft god hjälp av sonen Elias och flickvännen Maria.

Tackorna är nu indelade i fyra betäckningsgrupper och har blivit tilldelade vackra baggar, som arbetar för högtryck. Vi hoppas på resultat med lamning från cirka vecka 9-10 nästa år.

Inne i huset är det också mycket pågång. Vi har precis fått en kakelugn omsatt så att den går att elda i. Vilket arbete! Det blev verkligen fint. Nu skall delar av övervåningen få sig en ansiktslyftning. Här har vi anlitat riktiga proffs på byggnadsvård. Det är Jannehags måleri AB, som har specialiserat sig på traditionellt måleri och restaureringar. De kombinerar färger så stilfullt. Det är så roligt att smyga upp i trappan och se hur de arbetar. Man förstår då varför vi i familjen målar i ladugården¦


2009-10-20

Inför nästa sommarsäsong, har vi planer på att iordningställa resten av flygeln, bredvid "Skinnboden". Det är den gamla Potatiskällaren som skall få sig en ansiktslyftning. Drömmar finns om ett enklare cafe, men också möjlighet att köpa paketerat kött från gårdens lamm, färskt och fryst. Alla drömmar blir inte verklighet, så tills dess får vi väl bjuda på kaffe i stället. Magasinet över Skinnboden fixades innan Anns 50-årsfest och en rejäl trappa byggdes och blev färdig en dag innan festen. Här kunde vi behövt lite hjälp av Robban och Ernst, men vi såg inte röken av dem. Så nu finns det även ett "Festmagasin" på Pavaldsgård. Det är inte illa.


2009-06-15

Nu är det äntligen sommar igen. Här på Pavalds är det spännande saker pågång. Efter midsommar börjar det, vi får mycket trevligt besök. Ã…terkommer närmare om detaljer, det skall vara lite hemligt. Vi har fixat till en "Skinnbod" i en av flyglarna, så nu är det lite lättare att komma in och beundra alla vackra skinn. Välkomna!


2007-05-26

Då var Pavalds.se äntligen färdig och uppladdad på internet. Här kan man läsa om vad som har hänt, vad som händer och vad som ska hända på Pavaldsgård. Kolla in bilderna, läs om gården eller skriv något kul i gästboken. Vi har även försäljning av lammskinn, kontakta oss gärna om ni vill ha!